..Ibland är det svårt, att sätta ord på känslor..
Idag tog jag mod till mig och ringde ett samtal som jag försökt skjuta på ett tag, jag har skjutit
på det för att jag väl har hoppas på att känslorna skulle försvinna och allt skulle bli som vanligt.
Men jag har inte klarat av att släppa det, utan har mer eller mindre gått och mått dåligt över det.
Så idag ringde jag som sagt och lättade på mitt hjärta, jag vet inte om situationen blev så mycket
bättre, för stunden kändes det nästan som att jag bara förvärrade hela situationen.
Det här är för mig även en väldigt viktig relation, så att behöva ta upp det var mer eller
mindre en av dom värsta saker jag gjort. Men det var nått jag behövde göra, ens känslor är ens
känslor och dom är inte alltid så lätta att styra över. Det är absolut inte nå kul att gå runt och bära
på känslor, som man vill ta upp med någon men knappt våga göra det, för att man är rädd för att
personen ska ta illa upp och att allt ska bli ännu värre. Nu känns det iaf som att en sten har lyfts
från mitt hjärta, att det här var det jag behövde göra även fast det var jävligt tungt. Man får hoppas
att det känns bättre efter ett tag när allting har landat, för det skulle göra mig oerhört ledsen om det
blev värre, för den här personen är verkligen någon som ligger mig riktigt varmt om hjärtat å det skulle
verkligen inte vara kul om man inte kunde återgå till det som varit. Ett lättat hjärta, men sorg i själen.
på det för att jag väl har hoppas på att känslorna skulle försvinna och allt skulle bli som vanligt.
Men jag har inte klarat av att släppa det, utan har mer eller mindre gått och mått dåligt över det.
Så idag ringde jag som sagt och lättade på mitt hjärta, jag vet inte om situationen blev så mycket
bättre, för stunden kändes det nästan som att jag bara förvärrade hela situationen.
Det här är för mig även en väldigt viktig relation, så att behöva ta upp det var mer eller
mindre en av dom värsta saker jag gjort. Men det var nått jag behövde göra, ens känslor är ens
känslor och dom är inte alltid så lätta att styra över. Det är absolut inte nå kul att gå runt och bära
på känslor, som man vill ta upp med någon men knappt våga göra det, för att man är rädd för att
personen ska ta illa upp och att allt ska bli ännu värre. Nu känns det iaf som att en sten har lyfts
från mitt hjärta, att det här var det jag behövde göra även fast det var jävligt tungt. Man får hoppas
att det känns bättre efter ett tag när allting har landat, för det skulle göra mig oerhört ledsen om det
blev värre, för den här personen är verkligen någon som ligger mig riktigt varmt om hjärtat å det skulle
verkligen inte vara kul om man inte kunde återgå till det som varit. Ett lättat hjärta, men sorg i själen.
Kommentarer
Trackback
