..Sluta be mig..
Jag vill be er alla om en sak och det är att sluta be mig att inte oroa mig, för det är omöjligt!
Det handlar faktiskt om pyret, ett liv som växt inne i mig i 229 dagar, som jag har lärt känna
och kommunicerar med. Ett litet pyr som gör sig påmind om att den finns till varje gång den
bökar och sparkar inne i min magen. Ett eget litet liv som jag lärt mig att älska och bry mig om.
Så hur kan jag sluta oroa mig när jag inte vet om allt står rätt till, när jag vet att läkarna inte heller
vet ännu, utan att vi får vänta och se. Jag kan lova er att jag slutar oroa mig när det inte finns
anledning till det, men tills dess så ska jag bara försöka smälta allt som händer. Så när det gäller
min oro, antingen så försöker ni förstå den eller så håller ni bara käften! Tack på förhand.
Kommentarer
Trackback
