..Ventilation..

Jag känner själv hur glest det är mellan inläggen & hur jävla trist jag tycker att det är
men jag vet inte vad jag ska skriva om. Det känns faktiskt inte okej att skriva om hur
jävla lycklig jag är hela tiden, hur jag svävar på rosa moln & lever i en saga. På nått
sätt känns det bara jävligt dumt, finns anledningar till det oxå men det tänker jag inte
nämna i bloggen. Det känns som att jag lever i en saga men i alla sagor händer det
även dåliga saker, hur mycket vi vill eller inte. Det är kanske inte så hemskt som jag
får det att låta men jag tycker bara det är otroligt jävla trist att det behøva kännas såhär.
På tal om ensak som jag måste få ventilera om, vet inte vars jag ska gøra det annars,
jag vet inte hur många som kommer fatta men som alla vet så gillar jag inte att hänga ut folk
å det är som att jag berätta men ändå inte. Jaja till saken, jag har valt att ta avstånd från en
person som jag är jävligt glad i før att den personen gør saker medvetet/omedvetet før
att det är små kul att jävlas. Det är egentligen bara så den personen är, jag brukar ha jävligt
kul åt det, men när jag märker att det irriterar folk i min omgivning måste även jag sätta ner
en fot & säga att det inte är okej. Jag tycker att det är førbannat jävla trist, det är mitt eget
val å ändå känns det så jävla jobbigt! Jag vet att den personen alltid ställer upp før mig,
finns där och lyssnar även fast den inte behøver. Jag hoppas dom här känslorna lägger sig
till ro snart & att jag kommer kunna sluta tänka på det som en negativ grej, det kanske är bra?,
ja i nu läget vet jag inte mycket, men jag ska ge det tid.

Førutom min älskling ska jag säga till er helt ärligt att jag känner mig jävligt ensam, den
personen jag egentligen pratar mest med før tillfället är min lillasyster allt annat känns
bara som kaos i min vardag. Jag känner inte før att umgås med någon, jag känner inte før
att prata om mina känslor, jag känner bara før att komma bort, inte från byn eller min familj
utan från all besvikelse som funnits/finns i min omgivning just nu. Bort från vännerna in i
mørkrets ensamhet, där trivs jag bäst just nu, tror inte att det är så många som førstår det
eller så många som vet det, men nu ger jag iaf dom en chans att läsa det. Jag hoppas bara
mina vänner finns kvar när jag känner att jag orkar & gør dom inte det så är dom inga riktiga
vänner. Vill inte att någon ska ta åt sig nu, men det finns säkerligen dom som kommer gøra
det iaf, jag tycker att ordet vänner før mig har fått en helt ny betydelse det här året, jag har
verkligen børjat fundera på vad jag säger & till vem, jag vågar inte øppna min før någon på
det sättet längre, vännerna glider allt längre bort från mig & vissa vänner førstår jag mig helt
ärligt inte på längre. Många av dom är inte ens inom räckhåll før att jag ska nå dom!
Allt är så jävla trist på den här fronten, usch ne tack bloggen før att du finns och tack till alla
som känner sig før att førstå & gør ni inte det så testa gøra det, før just nu är det guldvärt.
Jag behøver bara en andningspaus :)


Kommentarer
Postat av: Sunna Katarina

påminn mig så ska jag kommentera detta sen :)

2010-08-31 @ 23:06:23
URL: http://sunnakatarina.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0