..Blodet kokar..

Så känns det, jag känner mej sjukt gnällig och är jävligt less på mitt eget lidande!
Det är mest synd om mej i hela världen, jajamen så är det. Ne men jag känner mej
instängd, bortglömd och oälskad :/ Har varit isolerad i mitt rum i tre dagar men det känns
som en evighet! Jag har inte fått uppleva solen lr en svalkande vind mot min kind :/
Det enda jag får nöja mej med är att andas genom mitt fönster, men det klarar jag inte
heller av pga min pollen allergi och mitt känsla luktsinne, i resten av huset ska jag inte
heller sätta min fot i onödan eftersom dom andra inte vill bli sjuka, å det kan jag gott förstå.
Önskar ingen, inte ens min värsta fiende det jag har nu, låter som att jag är dödssjuk men
det är en helt vanlig förkylning, men med min allergi gör allt så mkt jobbigare, att inte kunde
andas normalt och reagera på saker hela tiden. Just nu reagerar jag tex. på brus vitaminer :(
Ajja det klias lite bara så det får jag stå ut med, vitaminer behövs nog för att jag ska bli frisk!
Just nu så är Panodil, Bricanyl & Herr vitamin mina bästa vänner, är glad att jag har er.

Ursäkta för tråkiga uppdateringar men ni får helt enkelt stå ut tills jag har blivit frisk :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0